LEVER VI I GLASHUS ELLER KASTAR VI STEN?

Jag läser en bok om en flicka som bor i ett glashus. Hennes far är en arkitekt och gillar udda design och bara därför är framsidan av hennes hus gjord utav glas. Utifrån gatan kan man se in till köket, delar av vardagsrummet, dörren till hennes och hennes systers sovrum. Utifrån kan man se in, men kan man förstå vad som egentligen sker bakom en vägg av glas?

Idag har vi Facebook, Twitter och bloggar, webbsidor fulla med information om oss själva och andra. Men av att veta vad någon hade för klänning dagen innan, vilken musik hon lyssnar på, vad han eller hon heter i förnamn, vem hon dejtar eller vilket lag han håller på, vet vi egentligen någonting alls?

Jag menar...

En vän drog upp samtalsämnet om en annan tjej över en kopp kaffe en gång. Min vän, som råkar vara en liten skvallertös berättade om hur hon nästan var säker på att den här tjejen snart, mycket snart skulle dumpa hennes kille och min vän var nästan säker på killen i frågan hade vart otrogen. Hemskt sa jag och undrade nyfiket vad ifrån min vän hade fått den här informationen. Min vän berättade då om inlägget på Facebook, hål i er, för det gjorde jag när jag satt och väntade på att min vän skulle berätta något riktigt hett skvaller om någon annan, som kunde få mig att glömma bort alla problem jag själv hade, men till min besvikelse. Tjejen hade egentligen bara uppdaterat hennes status med: I love the way you lie och flickans pojkvän hade inom samma timme uppdaterat: Fitta också!!! Hänger ni med? I love the way you lie råkar vara en grym, ny, het låt från Rihanna som senast jag kolla ALLA lyssnar på och nu råkar hon vara den som skrev det. Och låt oss tänka, eller titta på de flesta killar vi har på Facebook en kväll det är fotboll på TV, FITTA!, YES! HATA MILAN! blablablabla, det kommer garanterat finnas där. Så kommer garanterat även vår värld att fortsätta antyda, skvallra och analysera. Det var precis vad jag gjorde, en liten analys. 

En liten slutsats. Vi kan inte från utsidan av ett glas hus eller bakom skärmen till Facebook ha en aning om vad som egentligen föregår, vi kan anta och plussa ihop ett med två men omöjligt förstå vad som i verkligheten pågår. Vi ska inte kasta sten i glashus och vi ska heller inte tro att vi ser igenom.