Jag har samlat ett arkiv av bilder från året som gått, nu kommer ett nytt år och det vårdar gott. 2010 har vart ett år jag alltid kommer att komma ihåg, för det är ett år som satt sina spår. Jag har aldrig misslyckats så brutalt som jag gjort i år och jag har heller aldrig nått så högt som jag lyckades tillslut.
Jag tror alla människor har sin stund, och det kommer säkerligen flera, jag är inte naiv och dum. Man måste misslyckas för att lyckas och man måste leta för att finna. Det är ingen som tar sig ur livet levande, så att det ska vara lätt är så långt ifrån rätt. Jag tror aldrig att man blir klar med sig själv och vem man är, livet är en lång, lång färd. Det måste vara regnigt, mörkt och grått, för att det ska bli vackert, ljust och torrt. Livet är som ett kretslopp, det innebär besvikelse, det innebär hopp. Det kan kännas stort och det kan kännas smått. Det gör det när vi säger stop, känner efter och stannar upp.
Det ska jag ta med mig till nästa år, att livet är vad det är och det är inte mycket att göra åt. Det är okej att vara glad och det är okej att ta stund för gråt. Jag kan sitta här och skriva på saker jag tror kommer hända på livets lina, men jag gör inte det för jag vill inte bli besviken och grina. Jag tar det här året som det är, det blir en del på livet resa. Jag gör som jag gjort förut jag promenerar vidare på min lilla väg. /M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar