LOST AND FOUND

När jag vaknade från mitt eftermiddags koma trodde jag befann mig någon annan stans eller känslan var mer som om jag inte var jag. Då vet jag exakt vad jag måste göra för att sätta ihop mig själv igen, ut snabbt på en promenad. Gick ut med Lars Winerbäck i lurarna och varje tragisk och en aning deprimerande meningar kändes alla som mina egna tankar, så jag bytte till Alisha Keys. Innan jag hunnit obervera att avståndet mellan hemma blivit större, stod jag framför en gravsten och behövde nypa mig armen, som om jag behövde påminna mig själv om vem jag är och vad som är mitt liv, verklighet. Jag blev ledsen men fick inte fram en tår, jag suckade och tog ny kraft att fortsätta den långa biten hem. Nu är jag hemma igen och vaknat ur min okända koma. Jag är Matilda igen och tillbaka i min egen verklighet, det känns faktiskt skönt. För hur vilsen jag än ibland känner mig och hur hårt mina tankar ibland dunkar och hur ångesten ibland kan brännas, vet jag alltid att jag har mig själv att komma tillbaka till. Jag är min värsta och bästa vän. /M