jag har latat mig hela dagen, träffade som mest en vän över fika på stan. bytt från greys till one tree hill men inget blir lika bra som o.c endå. nu ska jag gå, lägg mig i alternativ sol och kanskr bränna mig en aning, jag solade faktiskt igår.
så dem säger att ingen är perfekt att ingen gör riktigt rätt, så jag undrar vem och varför är skapta på detta sätt? tänk om alla eller några kunde fått va en som alltid hade det bra och fick andra runt omkring han eller hon att må bra. den perfekta skapelsen skulle kunna vara en man, hellst brunhårig med en farlig blick, en sån man som får en och stanna till om man ute var och gick. han skulle vara rar och söt och inte bete sig som en själviskt player nöt. han skulle till alla vara hur trevligt som hellst men endå ta mig fast jag inte var ällst. han skulle se allt och alla på deras ljusa sida jämt och när luften blev tråkig skulle han dra en massa skämt. den perfekta mannen skulle vara optimist och alla hans mål skulle han uppnå, allt han drömmde om, skulle han sen kunna sjunga om. i en låt där allt han ville hade hänt, han sjung den låten med en glämt, glämt av perfekt och hur allt han gjorde var rätt. den perfekta mannen skulle inga svarta fläckar ha, bara kanske några leverfläckar på magen, det kan ju endå va bra. alla hans råd skulle hjälpa till och helt utan konstiga ord. han skulle perfekt vara på alla sätt och på alla frågor svara rätt. han skulle kunna orgentera sig i livet utan att ta fel väg, utan karta, direkt på känsla. i skolan skulle han inga problem stöta på, det fanns inga böcker han inte kunde förstå. han kunde sitta i bibloteket och studera uatn att nån skulle "undra om han är tönt" fundera.. han skulle sen vara proffs i hundra sporter och endå ha tid över för sånt som han ville. han tog hand om sin mormor och spelade extra boll med hans grabbar. han tog med mig till typ spanien över helgen bara sådär ibland, den perfekta mannen finns du där?
endå om han den där fanns där ute, skulle jag honom inte ta. för det finns inte en dag när nån som jag skulle funka med nått så "bra". jag gillar att va fel och komplicerad, att man kanske inte alltid förstår sig på, och tvekar när jag säger vilka vägar jag vill gå. men sån e jag och det tänker är bra. bra på ett udda och lite stört sätt, men hellre de en människan rätt och perfekt. /m
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar