
lördag 31 juli 2010
JAG GICK UT FÖR ATT NÅGONTING BRA KOMMA FRAM TILL JAG KOM TILLBAKS LITE SENARE: JAG ÄR INGEN BRA FUNDERARE

DET FINNS MÄNNISKOR PERFEKTA SEN FINNS JAG LITE MER OKOREKTA
skrev om den som perfekt skulle va, nu tänkte jag berätta om hur det e att vara ja. mitt huvud snurrar alltid fullt på högvarv om sånt man egentligen inte borde bry sig om. vaknar jag på natten har jag svårt att somna om. åter igen tankar om det mesta och dem allra flesta. jag är en tankare i hög person, det går liksom aldrig bort, det är i mitt blod.
jag har alltid ganska säker på mig själv varit, men endå går jag villse och på helt fel vägar tagit. jag har aldrig vart hon som kollade i facit när hon inte förstod och tävlade mot varje person. den som alltid förföljt med har, åter igen dag efter dag, är min fiende "jag". sant som mitt namn att jag alltid tävlar mot mig själv och det är inget fair game. det förstör rätt mycket och tar upp massa tid men det är nog den jag är som individ. jag vill aldrig vara bättre än alla andra och spelar ingen roll om jag sist kommer, men hur jag ser på min prestation och vad jag åstakommit är det inga resultat som styr. jag måste sitta ner och debbetera med min spegelbild och komma fram till något svar. kunde jag gjort si och så, eller skulle jag stått kvar?
det kanske inte går att förstå ett ord och vet inte alls vad jag vill förmedla. men nånting om att jag vill att folk ska förstå att man kan vara säker utan att vara egoist. man får vara hård och sin egen väg gå och på vägen man vandrar kan man få tycka som man vill, tycka om sin spegelbild, vara nöjd över sitt sinne för bollar, hoppa högt över ribbor, men inte vet jag. man måste helt enklet få vara nöjd för att jag e jag. eller han som är han, jag tror ni poängen fattat. jag måste bara lärar mig att inte tävla mer och försöka spela tillsammans med min andra del. för nu måste jag flera omvägar ofta ta, och det vet vi ju abslot inte är bra /m
jag har alltid ganska säker på mig själv varit, men endå går jag villse och på helt fel vägar tagit. jag har aldrig vart hon som kollade i facit när hon inte förstod och tävlade mot varje person. den som alltid förföljt med har, åter igen dag efter dag, är min fiende "jag". sant som mitt namn att jag alltid tävlar mot mig själv och det är inget fair game. det förstör rätt mycket och tar upp massa tid men det är nog den jag är som individ. jag vill aldrig vara bättre än alla andra och spelar ingen roll om jag sist kommer, men hur jag ser på min prestation och vad jag åstakommit är det inga resultat som styr. jag måste sitta ner och debbetera med min spegelbild och komma fram till något svar. kunde jag gjort si och så, eller skulle jag stått kvar?
det kanske inte går att förstå ett ord och vet inte alls vad jag vill förmedla. men nånting om att jag vill att folk ska förstå att man kan vara säker utan att vara egoist. man får vara hård och sin egen väg gå och på vägen man vandrar kan man få tycka som man vill, tycka om sin spegelbild, vara nöjd över sitt sinne för bollar, hoppa högt över ribbor, men inte vet jag. man måste helt enklet få vara nöjd för att jag e jag. eller han som är han, jag tror ni poängen fattat. jag måste bara lärar mig att inte tävla mer och försöka spela tillsammans med min andra del. för nu måste jag flera omvägar ofta ta, och det vet vi ju abslot inte är bra /m
fredag 30 juli 2010
PERFECT HUMAN
jag har latat mig hela dagen, träffade som mest en vän över fika på stan. bytt från greys till one tree hill men inget blir lika bra som o.c endå. nu ska jag gå, lägg mig i alternativ sol och kanskr bränna mig en aning, jag solade faktiskt igår.
så dem säger att ingen är perfekt att ingen gör riktigt rätt, så jag undrar vem och varför är skapta på detta sätt? tänk om alla eller några kunde fått va en som alltid hade det bra och fick andra runt omkring han eller hon att må bra. den perfekta skapelsen skulle kunna vara en man, hellst brunhårig med en farlig blick, en sån man som får en och stanna till om man ute var och gick. han skulle vara rar och söt och inte bete sig som en själviskt player nöt. han skulle till alla vara hur trevligt som hellst men endå ta mig fast jag inte var ällst. han skulle se allt och alla på deras ljusa sida jämt och när luften blev tråkig skulle han dra en massa skämt. den perfekta mannen skulle vara optimist och alla hans mål skulle han uppnå, allt han drömmde om, skulle han sen kunna sjunga om. i en låt där allt han ville hade hänt, han sjung den låten med en glämt, glämt av perfekt och hur allt han gjorde var rätt. den perfekta mannen skulle inga svarta fläckar ha, bara kanske några leverfläckar på magen, det kan ju endå va bra. alla hans råd skulle hjälpa till och helt utan konstiga ord. han skulle perfekt vara på alla sätt och på alla frågor svara rätt. han skulle kunna orgentera sig i livet utan att ta fel väg, utan karta, direkt på känsla. i skolan skulle han inga problem stöta på, det fanns inga böcker han inte kunde förstå. han kunde sitta i bibloteket och studera uatn att nån skulle "undra om han är tönt" fundera.. han skulle sen vara proffs i hundra sporter och endå ha tid över för sånt som han ville. han tog hand om sin mormor och spelade extra boll med hans grabbar. han tog med mig till typ spanien över helgen bara sådär ibland, den perfekta mannen finns du där?
endå om han den där fanns där ute, skulle jag honom inte ta. för det finns inte en dag när nån som jag skulle funka med nått så "bra". jag gillar att va fel och komplicerad, att man kanske inte alltid förstår sig på, och tvekar när jag säger vilka vägar jag vill gå. men sån e jag och det tänker är bra. bra på ett udda och lite stört sätt, men hellre de en människan rätt och perfekt. /m
så dem säger att ingen är perfekt att ingen gör riktigt rätt, så jag undrar vem och varför är skapta på detta sätt? tänk om alla eller några kunde fått va en som alltid hade det bra och fick andra runt omkring han eller hon att må bra. den perfekta skapelsen skulle kunna vara en man, hellst brunhårig med en farlig blick, en sån man som får en och stanna till om man ute var och gick. han skulle vara rar och söt och inte bete sig som en själviskt player nöt. han skulle till alla vara hur trevligt som hellst men endå ta mig fast jag inte var ällst. han skulle se allt och alla på deras ljusa sida jämt och när luften blev tråkig skulle han dra en massa skämt. den perfekta mannen skulle vara optimist och alla hans mål skulle han uppnå, allt han drömmde om, skulle han sen kunna sjunga om. i en låt där allt han ville hade hänt, han sjung den låten med en glämt, glämt av perfekt och hur allt han gjorde var rätt. den perfekta mannen skulle inga svarta fläckar ha, bara kanske några leverfläckar på magen, det kan ju endå va bra. alla hans råd skulle hjälpa till och helt utan konstiga ord. han skulle perfekt vara på alla sätt och på alla frågor svara rätt. han skulle kunna orgentera sig i livet utan att ta fel väg, utan karta, direkt på känsla. i skolan skulle han inga problem stöta på, det fanns inga böcker han inte kunde förstå. han kunde sitta i bibloteket och studera uatn att nån skulle "undra om han är tönt" fundera.. han skulle sen vara proffs i hundra sporter och endå ha tid över för sånt som han ville. han tog hand om sin mormor och spelade extra boll med hans grabbar. han tog med mig till typ spanien över helgen bara sådär ibland, den perfekta mannen finns du där?
endå om han den där fanns där ute, skulle jag honom inte ta. för det finns inte en dag när nån som jag skulle funka med nått så "bra". jag gillar att va fel och komplicerad, att man kanske inte alltid förstår sig på, och tvekar när jag säger vilka vägar jag vill gå. men sån e jag och det tänker är bra. bra på ett udda och lite stört sätt, men hellre de en människan rätt och perfekt. /m
torsdag 29 juli 2010
STOCKHOLM TOG MINA PENGAR MEN JAG NJÖT
utanför vräcker regnet ner och jag har ännu inga planer för kvällen, eller jo den största poängen är att den ska spenderas med anni så what ever we do, i do it whit her and then im happy liksom. jaja puss och pannkakor ska ta en tur förbi syster och solsängen HEJ! /m
ÅSKAN SKRÄMDE MIG DÄR JAG ENSAM LÅG OCH KUNDE INTE DRÖMMA
jag njöt av tystnad och ensamhet igår. framför en ganska tråkig film som stängdes av och böts ut mot satc. nånstan i natten tog jag mig från soffan till sängen, i gästrummet. trappen upp till en mörk övervåning, ensam, tyst och lite halv tröttgroggig som jag var gick jag inte upp. jag somnade nog på en gång. sen kom vädret, åska och blixtar. det gick inte och sova och väggarna gnisstla.. så detta är ett erkännande hur rädd och liten jag kände mig ikväll, men klockan var mitt i natten hade omöjligt kunna ta en livlina och ringa en vän. men sen somnade jag nog om igen, vakna och åter somnade. nu morgon och så molnigt som det kan vara. mamma kommer inte hem förän om några timmar, vad ska jag göra? /m
onsdag 28 juli 2010
VÄLKOMMEN HEM
haft några awesome dagar i stockholmo med mamma. anledningen till acne påsen, ja jag har köpt jeans, påsen är snyggare än dem andra bilderna jag har ifrån dagarna, så detta är inte alls ett jag vill skryta inlägg om det var nån som tänkte det och suckade. ska erkänna här och nu. det var rea och jag fyndade. nog om de. tog mig från tåget men det var knappt.. konkade i en alldeles för varm koffta och tunga väskor. mitt koffein beroende fick mig idiotiskt att köpa med mig en kaffe, som jag absolut inte hade plats för att bära och inte heller smaka det gott med uur varmt kaffe när svätten rann! men stor R i rann! med det sagt ska jag nog slänga mig i duschen, springa till farbron¨på hörnet och köpa cola light till mitt satc eller titanic tittande jag ska ägna mig åt ikväll. kraaaaam
måndag 26 juli 2010
BOSÄTTER MIG PÅ SÖDERS GATOR FÖR ETT TAG

söndag 25 juli 2010
KLÄDER TILL ADOPTION
OM JAG ENDÅ ÄR ENSAM VAD SPELAR DET FÖR ROLL
om jag ser ut som en slapp hög och byter mellan säng och soffa, dricker te och bara softa.. nej precis det jag menar. har haft återförening med min kära syster idag efter sex veckor ifrån varandra. hon och hennes pöjk har rest i usa, hur bra? mm inte bitter eller så. men jag ska oxå dit så! snart.. nångång
nu ska jag rota och gräva i garderoben min och fota kläder. stå ut, det kommer /m
nu ska jag rota och gräva i garderoben min och fota kläder. stå ut, det kommer /m
lördag 24 juli 2010
ÅKER TILL BESKYMMERFRITT LAND OCH BLIR KVAR DÄR EN STUND
fredag 23 juli 2010
NI GAV MIG TIO, NU GER JAG TILLBAKS
tio röster, i have work to do. hinner jag imorrn ska jag börja fota kläder redan då. vad är roligast och mest intressant? jeans? väskor? skor? vet inte vart jag ska börja.. länken lägger jag upp till höger ciao!
DET STÅR SKRIVET I PANNAN ATT MAN VÄCKER EN ÅNGEST NÄR MAN SLÄCKER EN ANNAN
so what? om nu allt äntligen gått bra, ska man släppa taget endå och se hur det går? jag vågar inte chans, rädd för vad jag ska möta. och jag vet jag borde ringa upp en vän, osäker på hur det ska gå. jag vet inte vad jag känner och vad hon tänker, så jag struntar i. inget jag orkar ta tag i, inte nu, kanske nästa vecka eller nått /m
torsdag 22 juli 2010
JAG PROMENERADE KYRKBACKENS GATOR ÅVAN KULLERSTEN OCH OJÄMNTHET
mot mig själv, mot andra, mot min diagnos. jag erkänner högt för alla nu när jag går fel. ibland hinner jag ropa innan jag tar ett snesteg och faller, eller så pratar jag och mamma om det efteråt. men man måste vara sann. man måste inse problem och svarta fläckar, för att kunna göra något åt dom. så ropa när du behöver, funkar det inte, ropa åter /m
FIVE MORE TO GO
JAG VILL PROMENERAR BORT TILL EN NYA ADRESS, ALDRIG MER KÄNNA STRESS, FINNS ETT STÄLLE SOM DETTA PÅ LIVETS GPS?
det är kväll eller kanske är det natt, utanför är det iaf svart. luften är varm som den är nu på sommaren och jag hör mygg surra en bit bort. mina senaste dar har vart tomma jag har inte gjort nånting alls, bara legat farmför datan och gått på toa. jag är inte ledsen eller arg, bara väldigt vilsen, fast endå inte alls. jag tror jag är i väntans fas, om det inte finns döper jag min känsla till de. jag väntar på svar och på att saker ska ske, men endå har jag ingen aning om vad jag vill med de. jag har inte ställt frågor och jag vet inte vad jag vill ska hända.
kom på det nu, det trillade ner från ovan. jag behöver en förändring, för förbättring är jag inte i behov av, allt är bra. jag vill träffa nya människor och kanske hitta en ny vän, eller fylla ut min garderob och slänga sånt från gamla dar, köpa ett par nya skor att titta ner på.
nästa vecka flyr jag till stockholm några dar. det ska bli ljuvligt. men det är en bit kvar till dess, så vad gör jag imorgon? åker till strängnäs med mamma och testar fönstershoppingen där, ska ladda ner ett nytt album till ipoden min och sen vandra omkring och få se något annat. jag ska hitta ett fik där jag ska dricka kaffe och vila mina fötter och tänka med handen på min panna. /m
kom på det nu, det trillade ner från ovan. jag behöver en förändring, för förbättring är jag inte i behov av, allt är bra. jag vill träffa nya människor och kanske hitta en ny vän, eller fylla ut min garderob och slänga sånt från gamla dar, köpa ett par nya skor att titta ner på.
nästa vecka flyr jag till stockholm några dar. det ska bli ljuvligt. men det är en bit kvar till dess, så vad gör jag imorgon? åker till strängnäs med mamma och testar fönstershoppingen där, ska ladda ner ett nytt album till ipoden min och sen vandra omkring och få se något annat. jag ska hitta ett fik där jag ska dricka kaffe och vila mina fötter och tänka med handen på min panna. /m
onsdag 21 juli 2010
ON THE ROAD
ETT SÄLLSYNT EXEMPLAR
kanske är jag ett sånt. kanske måste jag ofta mer än i bland få sitta på golvet bland kuddar och tänka. kanske måste jag få gå ut i luften för mig själv för att tänka fritt. jag är en sån som måste få vara ensam och inte störas på några timmar. jag är en sån som känner mig trygg att besöka främmande torg och vilja gå helt ensam. jag är en sån som drömmer att få flytta iväg, till en ny stad med ingen kotte att känna igen. jag är en sån som kan tänka sig att byta skola i det sista. för mig är det inte jobbigt att stå på en skolgård med folk som tittar och undrar. är man trygg i själv, spelar det ingen roll vart man står eller med vem. jag älskar utmaningar, men bara mot mig själv. det finns ingen annan jag vill vara bättre än. bara jag är nöjd med mig och det jag har presterat när timmarna är slut. tabeller, betyg och resultat är bara siffror
-jag lever på känsla /m
-jag lever på känsla /m
tisdag 20 juli 2010
NÄR JAG HAR FÖR MYCKET TID ÖVER TÄNKER JAG PÅ DIG OCH HUR SAKER ALDRIG BLEV AV, JAG VILL POSTA BREV TILL HIMLEN
idag har vart en sån dar dag man hellst vill ska ta slut, jag har haft svårt att andas ut. jag har gått med klumpen i halsen hela dagen, utan att veta varför. jag gick på mitt möte och försöker se nått posetivt i det, men det är svårt mycke svårare än jag vill. för åter igen tror jag att allt är borta att alla problem har saglat iväg. men dom ligger kvar där och flyter i vattnet, och vattnet är jag, så har jag tänkt idag.
jag känner ett tomrum och sneglar mot skyn. idag var en dag vi kunnat badat eller gått på stan du och jag, kanske att vi skulle promenerat med hunden och låta den bada, för det känns som du skulle ha haft en. sen skulle vi landa på jobbet ditt, du skulle kolla upp på en grej. blundar jag så känner jag fortförande doften av lack och målafärg kittla i min näsa, fast den var mindre då, jag saknar dig idag.
jag har inte gråtigt men kanske borde jag de. ska nog sätta mig och läsa, eller ta en promenad och köpa frukt. eller låsa upp dörren till syster och sitta ensam och andas en minut. jag stängde mina vänner ute idag, för jag har ingen lust att vara bitter inför dom, så idag går jag på ensam terapi. jag har klipp och försökt pyssla lite grann, men har inte haft nått fokus, kanske hittar jag det imorrn. ska ut och leta nu /m
jag känner ett tomrum och sneglar mot skyn. idag var en dag vi kunnat badat eller gått på stan du och jag, kanske att vi skulle promenerat med hunden och låta den bada, för det känns som du skulle ha haft en. sen skulle vi landa på jobbet ditt, du skulle kolla upp på en grej. blundar jag så känner jag fortförande doften av lack och målafärg kittla i min näsa, fast den var mindre då, jag saknar dig idag.
jag har inte gråtigt men kanske borde jag de. ska nog sätta mig och läsa, eller ta en promenad och köpa frukt. eller låsa upp dörren till syster och sitta ensam och andas en minut. jag stängde mina vänner ute idag, för jag har ingen lust att vara bitter inför dom, så idag går jag på ensam terapi. jag har klipp och försökt pyssla lite grann, men har inte haft nått fokus, kanske hittar jag det imorrn. ska ut och leta nu /m
måndag 19 juli 2010
JAG HAR ALLTID SAGT
att man ska gå sin egen väg och göra det man själv tycker är bäst. man ska göra sånt man står för och sånt som gör en lycklig. men nånstans måste det finnas en gräns.
man kan inte såra folk på vägen, kliva över dem som en jätte, man kan inte knuffas i köer, eller sprida rykten för att framstå som tuff, man kan inte bara gå och ge nån en knuff.. man ska kriga för det man vill vinna och jaga drömmar. men när man väl uppnått drömmen ska väl det endå kännas bra? ska man stå där på toppen av livet och veta att man sårat dom omkring sig eller nån oskyldig som fanns där?
det jag menar är att man måste sätta gränser, se det som en enkelriktad väg. det tar längre tid att ta gatan framför det hade vart enklare att köra in iaf, men sen kommer du behöva möta bilen från andra hållet och då känns det inte rätt endå. ibland är den tuffa vägen den enda rätta att gå, men hellre det än att stå, stå där som ett fån. veta att man svikit dom som brytt sig, eller lurat dom som du lovat. för att lyckas måste man vara lycklig och det är man med sig själv, om man står bakom besluten man tagit.
så vi måste tänka hur vi ska känna efter saker när vi gjort dem och hur mycket som krävs för saker att ske. hur viktigt blir saker när du bildat tårar hos nån annan? man gifter sig rikt och torkar ärslet med hundralappar, man strosar gator i skor från gucci, men känn efter. jag tror att lambitoapapper är mjukare än sedlar. det vad kanske vad du velat, men hur mycke bättre hade det inte känns om du vart där på samma plats pågrund av dig. av saker du uppnått. man ska följa sina drömmar och stå bakom varje genväg man tar, varje val och alla dar.. /m
man kan inte såra folk på vägen, kliva över dem som en jätte, man kan inte knuffas i köer, eller sprida rykten för att framstå som tuff, man kan inte bara gå och ge nån en knuff.. man ska kriga för det man vill vinna och jaga drömmar. men när man väl uppnått drömmen ska väl det endå kännas bra? ska man stå där på toppen av livet och veta att man sårat dom omkring sig eller nån oskyldig som fanns där?
det jag menar är att man måste sätta gränser, se det som en enkelriktad väg. det tar längre tid att ta gatan framför det hade vart enklare att köra in iaf, men sen kommer du behöva möta bilen från andra hållet och då känns det inte rätt endå. ibland är den tuffa vägen den enda rätta att gå, men hellre det än att stå, stå där som ett fån. veta att man svikit dom som brytt sig, eller lurat dom som du lovat. för att lyckas måste man vara lycklig och det är man med sig själv, om man står bakom besluten man tagit.
så vi måste tänka hur vi ska känna efter saker när vi gjort dem och hur mycket som krävs för saker att ske. hur viktigt blir saker när du bildat tårar hos nån annan? man gifter sig rikt och torkar ärslet med hundralappar, man strosar gator i skor från gucci, men känn efter. jag tror att lambitoapapper är mjukare än sedlar. det vad kanske vad du velat, men hur mycke bättre hade det inte känns om du vart där på samma plats pågrund av dig. av saker du uppnått. man ska följa sina drömmar och stå bakom varje genväg man tar, varje val och alla dar.. /m
JAG GICK I UGGS MITT I SOMMARN MEN JAG KÄNDE FÖR DE
söndag 18 juli 2010
"SÅ MITT STEG FRAMÖVER KOMMER VARA INGET ALLS"
jag hörde mig själv förklara och berätta om hur det var, det var till en fin vän som lyssna när jag träffade henne idag. jag har aldrig tidigar förr vart så motiverad att göra nånting bra men det är en bit kvar. och på senaste tid har jag enkelt glömt bort vad som tog mig hit. bara för att jag vill ta mig här ifrån, betyder det inte alls att jag har flyttat någonstans. för motiverad eller inte står jag fortförande bara still, på samma plats som när jag kom hem, efter två veckor på okändmark. jag inbillar mig att allt är förbi men jag har mer att göra för att bli fri. så frågan är nu, vart jag ska ta vägen? för jag har redan på börjat gå men fötterna har fastnat. jag har gått från punkt ett till två, men det är långt till trean att gå. men det är nog bättre att jag står still här ett tag till, men endå gör nytta. jag ska dra fler strån till stacken innan jag kan ta mig själv i nacken, sen ska jag vandra den långa vägen hem, men jag stannar hellre kvar här ett tag än att behöva falla ner. för det tar tid att ställa sig upp. så mitt steg framöver kommer vara inget alls. jag promenerar still ett tag och går på rehab, dricker te och lyssnar på text till musik som man förstår /m
GER MIG UT PÅ NYA VÄGAR OCH TAR EN RISK
JAG SAXADE FRAM
lördag 17 juli 2010
DET REGNAR UTANFÖR OCH LYCKLIG ÄR JAG FÖR DE
KANSKE STANNAR HÄR OCH SKRIVER FAST ATT JAG LÄNGTAR BORT
ska träffa anni en stund ikväll innan jag gör nånting annat. hon åker bort en vecka och när hon kommer hem är jag i sthlm med mamma. ha det bra min vän och kom tillbaks. du är så bra att du inte förstår. stolt är jag och säga att du är min vän /m
fredag 16 juli 2010
I ETT STÖKIGT RUM MED BÅDA FÖTTERNA PÅ BORDET
JAG SOM HADE DRÖMT OM REGN
blev sur när jag vaknade, solen väckte mig. det regnade så vackert igår, hade hoppats att det skulle fortsätta idag. men nu har jag iaf kollat klart på ett avsnitt av o.c och funderar på vad jag ska göra näst. lite senare får jag en gäst.. kanske ska dammsuga min vånging men jag menar hur roligt är det? skulle behöva rensa tankarna typ på en promenad, men jag vet att det inte är riktigt bra.
ni såg på inlägget innan, om det var nån som orkade läsa och förstå hur jag tänkte. en slags sumering: om man alltid ser till att vara en god person och inte göra nån annan till skada, så är resten ganska fritt. om man själv står bakom sina beslut, finns inga dåliga val. sluta inte för att andra säger saker, om att det skulle vara fel, stå upp för dig själv och gör det som känns rätt /m
ni såg på inlägget innan, om det var nån som orkade läsa och förstå hur jag tänkte. en slags sumering: om man alltid ser till att vara en god person och inte göra nån annan till skada, så är resten ganska fritt. om man själv står bakom sina beslut, finns inga dåliga val. sluta inte för att andra säger saker, om att det skulle vara fel, stå upp för dig själv och gör det som känns rätt /m
DET KOM SOM ETT BREV PÅ POSTEN OCH SA ATT JAG HADE GJORT RÄTT
jag har skrattat och kännt att jag måste gråta, men sen gjorde jag mitt val. det är upp till en själv vad man man ska känna och vad man vill göra av det. känner man sig nere, så gråt, skaka huvve om det inte är något att brys sig åt. jag gjorde ett val att vandra vidare, jag hade vetat hela tiden att jag inte kände det där, så jag försökte göra det till nått som det aldrig va. eller mer vad jag ville att det skulle bli, såg mig själv i bilder på hur det skulle va, men jag vet att det aldrig skulle bli du och jag. det var aldrig så här komplicerat, förutom i mitt egna, tur är väl de endå. men nu vet jag att jag gjorde rätt, jag känner det i ryggen och det kryper på mina ben.
nu nån dag efter kom en bekräftelse. folk som hörde av sig till mig, gamla vänner sen man var små, folk man har träffat förut, helt nya namn på facebook, ett nytt namn på msn, det jag vill komma fram till, är att det känns bra nu. jag vill ut i världen, lära känna nya människor och se hur dem påvärkar mig, jag kanske hittar nån som gör mig bättre, eller inte och då vänder jag och går. för att hålla kvar vid sånt som inte funkar, sånt som svider och bräns, nej det är bättre att sätta gräns, känna efter hur det verkligen känns. man ska umgås med dem som gör en till det bästa, och att man kan ge och få något tillbaks, att man kan prata och förstå, annars kan man åter igen vända och gå. men det är viktigt det där att förstå, man får prova innan man går. det är okej ingen skam. många är rädda att slänga sig ut, men hej det är så världen ser ut.
efter nånting tagit slut, är det okej att ge sig ut, träffa nya männikor, hitta nya fynd, saker som får dig att flyta, eller en ny tröja för att känna sig fin. det gäller att leva när man kan och inte vänta. sånt som står i lagen ska man följa, men dessa normer är bara strunt, det är folk som besstämmer hit och dit, så ska man va och annat är fel, gör man så är man slampa och träffar man honom går man på knark, hon röker hon har ig, hon bor på valby hennes mamma röker hash, hennes pappa kör bwn hon tror hon är nått.. jag rasar av ilska. fan va som man är.
om man själv står bakom allt man gjort och komma ska, det är det enda som spelar roll, vad någon annan säger är bara skroll. va ärlig och inte ljug, var glad och aldrig sur, hjälp tillbaka dom som hjölp dig, hälsa tillbaks om nån vinkar, sånt spelar roll, var en god människa, resten är ditt. va den du vill vara och lev som du vill leva de, så nu räcker de. allt bara trilla ner nu och det känns bra som f. jag kommer somna gott för jag vet vem jag vill vara och vem jag redan är, ja e ja och det känns bra/m
nu nån dag efter kom en bekräftelse. folk som hörde av sig till mig, gamla vänner sen man var små, folk man har träffat förut, helt nya namn på facebook, ett nytt namn på msn, det jag vill komma fram till, är att det känns bra nu. jag vill ut i världen, lära känna nya människor och se hur dem påvärkar mig, jag kanske hittar nån som gör mig bättre, eller inte och då vänder jag och går. för att hålla kvar vid sånt som inte funkar, sånt som svider och bräns, nej det är bättre att sätta gräns, känna efter hur det verkligen känns. man ska umgås med dem som gör en till det bästa, och att man kan ge och få något tillbaks, att man kan prata och förstå, annars kan man åter igen vända och gå. men det är viktigt det där att förstå, man får prova innan man går. det är okej ingen skam. många är rädda att slänga sig ut, men hej det är så världen ser ut.
efter nånting tagit slut, är det okej att ge sig ut, träffa nya männikor, hitta nya fynd, saker som får dig att flyta, eller en ny tröja för att känna sig fin. det gäller att leva när man kan och inte vänta. sånt som står i lagen ska man följa, men dessa normer är bara strunt, det är folk som besstämmer hit och dit, så ska man va och annat är fel, gör man så är man slampa och träffar man honom går man på knark, hon röker hon har ig, hon bor på valby hennes mamma röker hash, hennes pappa kör bwn hon tror hon är nått.. jag rasar av ilska. fan va som man är.
om man själv står bakom allt man gjort och komma ska, det är det enda som spelar roll, vad någon annan säger är bara skroll. va ärlig och inte ljug, var glad och aldrig sur, hjälp tillbaka dom som hjölp dig, hälsa tillbaks om nån vinkar, sånt spelar roll, var en god människa, resten är ditt. va den du vill vara och lev som du vill leva de, så nu räcker de. allt bara trilla ner nu och det känns bra som f. jag kommer somna gott för jag vet vem jag vill vara och vem jag redan är, ja e ja och det känns bra/m
torsdag 15 juli 2010
NÄR MAN BLIR KÄR I FEL

DET FINNS EN FARA I ATT ALDRIG HITTA VÄGEN, MEN DET FINNS NÅGOT VACKERT ATT VANDRA DEN ENDÅ


NU HAR JAG STANNAT, SÅ HUR GÅR JAG VIDAR HÄR IFRÅN?

mitt hår är fortförande blött, har inpackning i de. ska tvätta ur den, sen får vi se. kanske går ner på stan och strosar, och en bh måste jag ha. sen lägger jag nog mig och läser i skuggan eller träffar upp en vän. allt känns så fritt nu, tack du i himlen för de. /m
JAG MÅSTE FÅ SKRIVA NÅTT ANNARS SOMNAR JAG INTE GOTT
inlägget innan, det känns precis så. men det finns annat som också spelar roll. jag är inte stadig, mitt namn skulle kunna vara bambi, ni vet hon på hal is. det är inte snällt då att låta nån bry sig så, sen gör jag det igen, så som det alltid slutar. någon kommer för nära, då seglar jag iväg. men just nu vill jag vara enkelt, fast jag medger att jag har problem. men jag kan inte låsas upp nu, i ännu mer tankar och spel. jag känner att jag vill vara mig själv till den allra största del, och då vill jag inte sitta och vänta på svar, utav andra eller mig själv. det är mycket från det gamla som har blåst på mig idag, men jag väljer att försöka fånga lite utav de, tror att det kan få mig att funka, så gör också detta brev. det är som jag har gått och plockat upp ingridienser, om det nu stavas så, nu ska jag bara liksom försöka att klura ut, hur det brukade se ut. typ som en kaka man smakat förut. jag ser ljus jag börjar hitta ut /m
onsdag 14 juli 2010
VI VAR ALDRIG KÄRA I VARAN VI BARA KÄNDE LIKADANT
det känns inte jobbigt, det var rätt beslut. vi har vart vänner länge, så vi plockar upp där vi va, det känns bra. det var inte någon, det bara var rätt. /m
Den 26e får Stockholm besök.
har legat hos en vän i gräset och pratat, hon har alltid funnits där i skolan och vi har pratat ibland, men det är inte förän nu vi har kommit på, att vi funkar jefflit bra ihop. idag har många av mina tankar handlat om förut. jag försöker leva i nuet och ta mig vidare framåt, men dras hela tiden tillbaks. men det var ju han som sa då, att han inte kunde, jag lyssnade på det och glömde. tror jag befinner mig på en liten kulle, men det är bara att ta lite fler men kortare steg, så är jag snart där. jag går /m
JAG VET HUR DU KÄNNER MEN JAG HAR INGA KÄNSLOR KVAR
tisdag 13 juli 2010
MAN GLÖMMER LÄTT ATT VARA TACKSAM, DET ÄR DÅ MAN TRAMPAR SNETT
jag tog på mig min keps och gick ut, inte långt bara köpte äpplen för dom var slut. det var härligt att komma ut, luften var frisk och det gjorde sus, framför allt i min skalle, har haft ont i den hela kvällen det är tammifan balle. men iaf till min tanke. det är alltid så himla enkelt att sakna det man inte har, som man sätt i en affär, eller en bil man vill ha som körde på en väg. jag har växt upp utan min pappa, förutom mina första fem år, dem andra har vart tio svåra och det är inte mycke jag kommer ihåg. men nu ikväll så tittade jag upp mot himlen och log, för jag har någon där uppe som alltid kommer att titta ner, och följa mina steg. han svarar inte när jag frågar hur mycket jag än ber, men jag vet att han ser. visst är det jobbigt och det händer att jag vill gråta, när jag ser hans namn graverat i en sten. men jag har någon som kan tända mina stjärnor när natten är sen. jag har ingen pappa men jag har en ängel, och det känns inte så fel endå.. det gäller att ta vara på allt man har och inte känna efter vad som fattas, som alla andra har, för dom saknar också något, fast det är inte alltid att man ser. ta vara på vännen och lägg inte energi, på hon du hatar som nyss gick förbi. på sms han eller hon inte skriver, eller på tråkig tid som du fördriver. tänk då tillbaka på hur kul du haft, eller gör som ja och slå upp ett glas saft, sen ska jag läsa min tidning och njuta av den. /m
HAR LAGT IN EN TONING I MITT HÅR, DET ÄR MÖRKARE ÄN IGÅR...
har tänkt mycke på känslan och kollat på gamla kort. det är konstigt att se mig, det har gått så fort, fast kanske egentligen inte alls, eller nu på slutet. men jag tycker inte det är snyggt alls. men endå kan jag inte tänka mig att promener tillbaks dit jag va, måste hitta nån slags balans. det måste vara mellan gott och ont, för jag kan inte förstå hur det annars ska gå.. nu ska jag kolla på TVe, det är ett program jag måste se. det kanske får mig att tänka till lite mer. mitt huvve dunkar för jag tog ett sne steg idag. böt ut lunchen och middan till latte från ett cafe, det var en sjuhällvettes dum ide. men imorrn börjar vi inte om, vi bara lär oss från de. /m
IGÅR LEKTE JAG I GRÄSET LÅNGT IN I NATTEN, MEN DET BLEV ALDRIG KALLT
lite kaffe på detta, sen är jag redo att fånga dagen /m
ÖNSKAR ATT JAG VORE EN SOM INTE TÄNKTE ALLS, MITT HUVUD KOKAR ÖVER
jag tänker för mycket, hela tiden och på allt. över saker jag ser och problem, ofta problem som egentligen inte finns, men när jag tänker efter för länge du dyker dem upp. så nu har jag bestämt mig för att iaf försöka glömma bort, alla tankar och sånt det ska bort. för jag krånglar till de och sommaren är kort. jag måste leva i nuet och inte vad som hände igår eller vad som kommer ske nästa onsdag. så nu ska jag stänga av och njuta av mitt te och koppla av. det är inte rättvist mot andra och inte mot han, jag kan va enkel det brukar jag vara, så ska lätta upp mig själv och bara köra. nu somnar jag för ikväll vi hörs imorgon, fast den egentligen redan är här. /m
måndag 12 juli 2010
EFTER DITT SMS, BLEV ALLT SÅ HIMLA LÄTT, MITT BESLUT STÅR FAST OCH DET KÄNNS RÄTT
jag har haft det bra trotts smset i rubriken, mötte upp anni min fin, fina vän. vi låg på löga och det var varmt, nästan lite för väl men vattnet svallkade kallt. fortsatte dagen med min familj, vart ute med båten och haft håret blåsa i vind. gillade inte alls båtbeslutet till en början men nu har jag tänkt om, i dessa dagar är det guld. just idag och nu förtiden är det bättre mellan mig och håkan, som vart med mamma faktiskt nu i tio år. det har vart svårt väldigt länge, det tog många år och en och annan tår, att släppa in han i mitt liv, när det fattas en annan bit. men nu har jag lärt mig axeptera att min pappa kommer aldrig tillbaks. och håkan finns vid mammas sida och det är jag så tacksam för. han gör henne lycklig och det är allt jag vill. men platsen han har tagit, just i vår familj, den är tuff, jag och mamma är tajta och jag har haft svårt att släppa till. men idag känns det bättre, han är riktigt go och jag har bettet mig som en ko...
det där smset. det kom från en utav dem som jag inte längre ville veta av. hon frågade vad hon gjort för fel, att hon knappt visste och förstod, jag log. mitt beslut blev genast lätt, det var inte längre svårt. jag vill inte ha vänner som i efterhand förstår, att man inte bara överger sin vän och går.. du säger att alla gör misstag och visst håller jag med dig. men ett misstag kan vara ord man inte menar, som man sedan vill ta tillbaks. om så var fallet, hade det inte vart svårt att förlåta, men så är det inte nu. jag vill ha vänner som för dem ska det var självklart att man inte bara går. det spelar ingen roll vad ni nu säger, det är för sent att ångra nu. för jag fick gå hem ensam där i mörkret och känna mig så dum, rå dissad och förstumm. det var powermeet och fullt med folk, men jag såg ingen jag kände, det var mörkt och jag ville gå hem. bland alla hundra där jag gick, kände jag mig så ensam som världens största idiot. efter det finns det ingen chans i världen, inget ord som kan ändra någonting. valet att gå vidare utan dem är tråkigt, men känns inte alls svårt. jag förtsätter gå min egna väg och aldrig förlora den jag är. tänker inte låta någon få mig att känna, som om jag inte skulle känna mig hemma, nej vet ni va. idag älskar jag mina nära dom som alltid ställer upp som jag älskar något så innerligt. hellre några få, en dom som lämnar sin vän och går...
jag promenerar vidare /m
söndag 11 juli 2010
JAG GILLAR KOSTYMERNA PÅ HOLLANDS AVBYTARBÄNK, DET ÄR VM FINAL SPANIEN-HOLLAND OCH DET ÄR JÄMT
min övervåning den är varm, solen har legat på hela dan. vm finalen går på övertid och det jämt. jag är svettig utav värmen och av matchen men att han inte svarar värst. jag skrev på facebook: jag minns att vi prata men inte vad vi pratade om, åter igen vill jag bara börja om...
jag vet inte vad han kommer att säga han ska upprepa det vi sa, jag är rädd att bli påmind om någonting jag inte menat, som jag skulle vilja ha osagt nu. det är försent nu det är bara att inse och jag tror han inte vill spela spelet längre, men jag förstår det mycket väl. på mina vilkor och besvärligheter som jag kommer med nu förtiden, är jag ingen blomma i sommartider...
jag vet inte vad han kommer att säga han ska upprepa det vi sa, jag är rädd att bli påmind om någonting jag inte menat, som jag skulle vilja ha osagt nu. det är försent nu det är bara att inse och jag tror han inte vill spela spelet längre, men jag förstår det mycket väl. på mina vilkor och besvärligheter som jag kommer med nu förtiden, är jag ingen blomma i sommartider...
JAG TÄNKER INTE BÖRJA OM
jag vet inte vart jag ska börja, det känns som jag ofta vill börja om. det blir inte bra i längden, det märkte jag igår. efter veckor och dagar som jag satt mitt liv i spel, komplicationer och problem, jag har grävt gropar och sedan ramlat i dem. tänkte att nu var det dags för round two, sjunga som björnen balloo "glöm bort problem, sorger och besvär.." det brukade fungera när jag var mindre, men inte nu i denna värld.
jag gjorde mig fin, eller jag försökte. jag tror det blev bra eller i allafall okej. bestämde en hallonröd topp och låta mina ben vara bara, sen var jag ganska nöjd med mig själv. mitt hår det var busigt en blandning av lockar och mitt egna ruffs. satt mig på cyklen och mötte upp en vän nånstans på stan, jag var glad och kände mig stark ikväll. vi skulle på fest hos en utav mina vänner och jag hoppades på en bra kväll. inte att behöva åka i en ambulans hem.
kvällen var lång vi dansade i takt, till sommartider hejhej och till sommarnatt. jag drack inte ofta knappt alls på senare tid, jag ville inte hålla på med sån skit, men visst kan det var roligt ibland. nu i efterhand vet jag inte hur jag tänkte, vad det roliga var. jag som har hela mitt liv kvar. jag ville vara som alla andra en kväll, glömma bort hur sjuk jag egentligen var. det gick till en början, men sen tog kvällen slut och det började bli dag. jag hade falligt jag som nyss kände hopp...
jag svek mig själv och många omkring mig, och jag är ledsen för de. jag vaknade imorse och mådde illa över mig själv, hur man kan ändras på en enda kväll. önskar att jag hade vart smartare och fortsatt där jag var, men jag tog ett sne steg, grävde mig en grop nu igen. men idag tänker jag inte börja om för det gick bra innan jag föll. så jag fortsätter gå, kämpa för att bli frisk och stark igen. jag promenerar vidare /m
jag gjorde mig fin, eller jag försökte. jag tror det blev bra eller i allafall okej. bestämde en hallonröd topp och låta mina ben vara bara, sen var jag ganska nöjd med mig själv. mitt hår det var busigt en blandning av lockar och mitt egna ruffs. satt mig på cyklen och mötte upp en vän nånstans på stan, jag var glad och kände mig stark ikväll. vi skulle på fest hos en utav mina vänner och jag hoppades på en bra kväll. inte att behöva åka i en ambulans hem.
kvällen var lång vi dansade i takt, till sommartider hejhej och till sommarnatt. jag drack inte ofta knappt alls på senare tid, jag ville inte hålla på med sån skit, men visst kan det var roligt ibland. nu i efterhand vet jag inte hur jag tänkte, vad det roliga var. jag som har hela mitt liv kvar. jag ville vara som alla andra en kväll, glömma bort hur sjuk jag egentligen var. det gick till en början, men sen tog kvällen slut och det började bli dag. jag hade falligt jag som nyss kände hopp...
jag svek mig själv och många omkring mig, och jag är ledsen för de. jag vaknade imorse och mådde illa över mig själv, hur man kan ändras på en enda kväll. önskar att jag hade vart smartare och fortsatt där jag var, men jag tog ett sne steg, grävde mig en grop nu igen. men idag tänker jag inte börja om för det gick bra innan jag föll. så jag fortsätter gå, kämpa för att bli frisk och stark igen. jag promenerar vidare /m
lördag 10 juli 2010
jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig

jag var myran och dem elefanterna
jag promenerade hem, övergiven och som en looser, förnedrad och tom. jag visste inte vad som var rätt och fel, som för svåra regler till ett spel. jag ville gråta i ett hörn, ligga som ett spädbarn och bli tagen till fånga av en örn. men jag fortsatte hem, sjunk ner i soffan och tänkte "hem ljuva hemd". men släppte tanken fort, dem är inte värda de, inte ett ynkaste dugg.
jag svepte in mig i en filt och lät min kopp thé värma mina händer, jag satt på en barnfilm och kände mig liten. men hon var stark hon i filmen, jag blev inspererad och fokuserade om. tänkte på känslan utav kramen som han gett mig, jag somnade där med känslan av behag.
vaknade upp denna morgon med mitt smink och kläder från igår, jag kastade av mig dem direkt. ställde mig i duschen med sstrålen i ansiktet, och lät allting rinna bort. jag ringde en vän, en som jag älskar och får mig att må bra. vi ska iväg nu och bara ha det bra. ikväll blir en kväll full av vänner, även om jag miste några igår. bestämt mig för att låta det gör mig bättre, känner mig starkare idag. jag vill inte vara som dom och jag trivs med mig själv. jag promenerar vidare och ikväll utan dem.. /m
jag svepte in mig i en filt och lät min kopp thé värma mina händer, jag satt på en barnfilm och kände mig liten. men hon var stark hon i filmen, jag blev inspererad och fokuserade om. tänkte på känslan utav kramen som han gett mig, jag somnade där med känslan av behag.
vaknade upp denna morgon med mitt smink och kläder från igår, jag kastade av mig dem direkt. ställde mig i duschen med sstrålen i ansiktet, och lät allting rinna bort. jag ringde en vän, en som jag älskar och får mig att må bra. vi ska iväg nu och bara ha det bra. ikväll blir en kväll full av vänner, även om jag miste några igår. bestämt mig för att låta det gör mig bättre, känner mig starkare idag. jag vill inte vara som dom och jag trivs med mig själv. jag promenerar vidare och ikväll utan dem.. /m
fredag 9 juli 2010
lägger mig i solen och funderar ut mitt liv
torsdag 8 juli 2010
first round
jag har sommarlov, jag är fri, jag befinner mig i mina bästa år, det är tufft och ibland fälls en å annan tår, men det går, jag promenerar vidare...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)