LOST AND FOUND

När jag vaknade från mitt eftermiddags koma trodde jag befann mig någon annan stans eller känslan var mer som om jag inte var jag. Då vet jag exakt vad jag måste göra för att sätta ihop mig själv igen, ut snabbt på en promenad. Gick ut med Lars Winerbäck i lurarna och varje tragisk och en aning deprimerande meningar kändes alla som mina egna tankar, så jag bytte till Alisha Keys. Innan jag hunnit obervera att avståndet mellan hemma blivit större, stod jag framför en gravsten och behövde nypa mig armen, som om jag behövde påminna mig själv om vem jag är och vad som är mitt liv, verklighet. Jag blev ledsen men fick inte fram en tår, jag suckade och tog ny kraft att fortsätta den långa biten hem. Nu är jag hemma igen och vaknat ur min okända koma. Jag är Matilda igen och tillbaka i min egen verklighet, det känns faktiskt skönt. För hur vilsen jag än ibland känner mig och hur hårt mina tankar ibland dunkar och hur ångesten ibland kan brännas, vet jag alltid att jag har mig själv att komma tillbaka till. Jag är min värsta och bästa vän. /M

JAG VILL KLÄTTRA FAST DET INTE FINNS NÅGRA BERG

Hej! Idag har vart en konstig dag eller jag har vart konstig idag. Mitt humör och känslor hoppar runt som om jag nyligen kommit i puberteten (det där skrev jag och insåg att jag lät som 75 bast) skit samma, obalans var ordet. Det är nästan så att jag är påväg och berätta för hela världen (ni som läser) hur det står till i min skalle, jag skäms inte, men det vore jobbigt att gå runt och veta att världen visste -därför är jag tyst. Däremot kan jag stolt skriva att min största pritoritering just nu är MIG MIG OCH MIG. Jag vill bli den bästa Matilda Landgren på alla möjliga plan och det är allt från att ta studenten från Collage till att bli  en mer omtänksam människa som värnar om sina nära och kära. Kommer aldrig nöja mig med att bara va, jag vill bli, utvecklas, vandra vidare, nytt, lära, utmana mig, bestiga berg, klättra vidare fast det inte finns några berg. Att jag hittade den där bilden var som ett täcken från Ängeln jag ibland tror att jag har. xoxo

ANNI

Idag frågade en kvinna mig: Vad gör Anni till en sådan bra vän? Beskrev henne. Jag svarade: hon får mig att le och konstigt nog måste vi inte prata om problem för att veta att vi har vandras ryggar när problemen knackar på.  Hon är ärlig, pålitlig och lättsam, hon har alltid haft min respekt, Jag älskar henne. 


Vart hemma idag och har inte mycket annat att dela med mig av ur mitt liv. Bara glad att jag lyckats uppmärksammat mig själv om vad jag tycker är viktigt här i livet, Anni är en sådan bit. Önskar alla att ha någon som Anni och har ni det, håll den personen hårdare än vad ni skulle hållit en endaste vattenflaska på en livslång resa i öken. xoxo

LET LOOSE

gaaaaah nu kommer det! Anledningen till varför jag egentligen har en blogg: friheten att skriva vad fan jag vill utan och med exakt vilka hämningar jag känner för. Just nu i detta ögonblick vet jag inte vad detta inlägg kommer bli till, men det kommer nu.

jag stod i duschen och på en av alla hundratals kakelplattor som var täckt av imma fick jag en tanke om att skriva en bokstav. En första bokstav i ett namn, men jag kunde inte lista ut vad det var jag ville skriva, så jag skrev: YOU. Men jag syftade inte på du som i någon annan, utan helt plötsligt var det min egna uppmärksamhet jag sökte. Så med huvudet under strålar av heta droppar fick jag kontakt med mig själv på ett sådant där djupt sätt som bara händer ibland. När jag lyckas vara ett med mig själv och kan kommunicera någorlunda okomplicerat med mig själv.


Det började med uppmaningar om hur jag skulle kunna underlätta min vardag, lägga mindre energi på andra människors handlingar och bryr mig mindre, blir bättre på att planera osv. Den enkla biten i livet, när man konkret har ett problem men tryggheten att ha lösningen framför sig i handen. Men jag lät strålarna fortsätta göra mig yr av det alldeles för varma vattnet, eller så var det tankarna inuti mig som egentligen brändes. Jag kände en ström av stress, en stress över att någonting inte alls var som det ska. Att jag är lycklig och har vänner och familj som jag älskar, men att jag i sanningens ögon har en skakig väg att gå. Precis när jag trodde att min själ skulle ta lågor, släcktes det av en våg av lättnad, en sval känsla genom min kropp som jag släppte lös med ett andetag. Jag vet, jag vet, jag vet, jag vet. Jag påminde mig själv att jag jobbar mot sinnesro och jag påminde mig själv att jag är tusen gånger starkare än vad jag tillåter mig själv att vara. Jag försökte känna den där tryggheten av att ha lösningen i handen, men den fanns inte där och den finns heller inte i morgon. Men i min andra hand ligger en karta om hur jag kommer till den där lösningen, så jag andades ut igen. 

SINNESRO

Jag har alltid drömt om framtiden och vad jag vill göra i den. Dit hör drömmar om att flytta till USA, arbeta med någonting där jag kan utrycka mig med ord eller skriva ner de, arbeta i miljöer med mycket människor och vara kreativ och verkställa idéer.


Men idag föddes en ny dröm, drömmen att vara fri. Att få vara fri i mitt sinne från alla prestationer, från framtiden och från mitt förflutna. Att få vara tom men ändå så fylld av frid och känna ett lugn, rastlöshet ska inte få finnas mer. Jag vill ligga där på ängen i gräset och stirra upp i skyn och bara befinna mig just då i total sinnesro. Med en känsla av att allt är fridfullt och kommer ordna sig, utan att ägna en tanke till HUR det ska ordna sig. Jag vill bli fri och jag vet vem det är som begränsar mig, hennes namn är mitt. Det är mitt nya mål och världen ska veta det, att jag jobbar på det. Jag är stolt över mina egenskaper men jag är trött på att de bubblar över och fäller krokben på mig. Jag vill springa fritt. 

PÅ NÅTT NYTT

Det finns så mycket som man borde och vill, mitt i allt så ska man räcka till. Riktigt så poetisk duktig är jag, utan snodde den raden ur en Melissa Horn låt. Hur som helst så känner jag lite så, eller precis så, just nu. Har prövat må dåligt över de, funkade ej. Så nu är jag på spåret där jag tänker göra någonting åt det istället. Börjat dragit i nya trådar, tänker nya tankar och går nya vägar. Får se var jag hamnar. xoxo

JAG TAPPAR ALLT SÅ FORT, MEN HAR LÄRT MIG ATT BYGGA SNABBT

ibland så hamnar jag i tvekan, jag tycks tappa allt jag nyss hade. Allt förstånd blir oförståndigt och alla framgångar blir misstag. Allt jag nyss visste vet jag inte längre och det jag drömde om minns jag inte. Det jag tyckte var rätt blir fel, fan jag är trött på att spela detta spel. Jag är reglerna själv, jag är pjäsen i bägge lagen och jag är spelplanen med, men fan jag orkar inte spela mer.. Men är ganska säker på att jag vaknar upp imorrn och har allt jag nyss tappade. Så jag tänker blunda nu och somna om, imorrn är en ny dag och jag kan få börja om. Jag tappar allt så fort men har lärt mig att bygga snabbt. God natt. /M

TRASSEL

Hej! Då var ännu en dag snart slut och tre dagar kvar i skolan. Börjat sovit sämre än jag brukar, annars somnade jag rätt hyffsat på vardagen och tog mig upp utan större problem. Nu kan jag säga så här, problem. Har konstiga drömmar om jag lyckas somna, annars ligger och jag och filosoferar en bra bit in på natten. Reslutat: pang bom bank bank huvudvärk, grinig, svårt att koncentrera mig...

Men jag måste faktiskt ta och erkänna en grej. Matilda har blivit en aning skoltrött, jo faktiskt. Hela hösten var allting ganska lätt och betydligt roligare, nu känns det lite tuffare. Mest orkesmässit, jag har liksom tappat lite av glöden. Men det syns inte på resultaten och det tänker jag inte heller låta det göra! NO NO NO! Men jag tyckte det var dax att vara sann. Kanske inte rollen som nörd riktigt var min att spela. Who knows? Men som sagt jag tänker inte låta det förstöra någonting, bara dela med mig utav att jag tycker skolan just nu är lika tråkig som säkert resten av sveriges ungdomar tycker. Dumt att kalla det nyhet kanske.

Skit samma. Plugga bör man annars dör man, eller nått! I morrn och resten av veckan tänker jag kriga på. Ska sätta på en film nu, laddat eller "lånat" hem Trassel. En ny disney rulle, kan det bli bättre än så ellä? xoxo

RING THE ALARM

Vart jag än står, kommer jag aldrig riktigt stå där igen. Nej jag pratar inte ur tomma intet, det är precis så. Marken under mina fötter kanske är den samma, men kroppen som rymmer mina tankar kommer aldrig vara riktigt lika dan och inte heller känslorna i tanken. Det jag menar är att jag måste leva i nuet ännu mer än jag försöker, för nu rymmer jag antingen tillbaka till gamla svackor eller drömmer alldeles för långt här ifrån. Någon eller någonting kommer aldrig få mig att sluta drömma, men man måste vara vaken också. Vi har trotts allt alarmklockor i denna värld av någon slags vettig anledning. Så från och med nu, ska jag bli bättre på att ställa den där alarmklockan. Hemskt vore det väl om jag skulle missa någonting här i livet, för att jag lever i förtid. Livet är för kort för det. Så alarm var de! God natt. xoxo

NEVER BACK DOWN

Hej! Än bättre dag än andra dagar. Nu ska jag vara lagom personlig utan att bli för privat. Haft några pissveckor, eller iaf några pissdagar, många dagar i veckan. Så jag lät mig själv ha ett sammanbrott igår. Det var förjävligt just då, ni vet hjärtat slår i hundraåttio och vägen som ska ta en därifrån känns långt bort, långt åt hällvette bort. Men någonstans i allt det där somnade jag, thank god. Idag har vart bättre. Jag hade en kort skoldag och spenderade resten av dagen med mamma på stan. Har hunnit med att träna, plugga och läst. Nu ska jag somna till en film. Nu är jag back on track. Tro mig.

Bokat bio tills imorrn kväll med en bunt vänner och tänkte väga upp det med att plugga ordentligt i morgon under dagen. Balans Matilda, balans. Jag kommer fixa det här, var bara tvungen att känna efter hur fel det känns när jag inte gör det. Det är över nu. Så är även den här dagen och jag ser fram emot en ny. ps. never back down råkar vara en bra film också, se den. xoxo

CONFESSION FROM MY HEART

Jag är alldeles för dålig på att berätta för mina nära och kära hur mycket de betyder för mig. Så nu tar jag tillfället i akt, att göra just de. Det går inte annars, ingenting går annars. Okej jag brukar vara stark nog på egna ben, men utan några axlar att luta sig mot ibland, går det inte. Jag måste ha er, där jag har er. I mitt hjärta. Tack. 

VARNING FÖR NÖRDEN

smyger undan strömmen, använder varje minut jag har över mellan lektionerna och smyger mot biblioteket och pluggar. Jag skriver, jag läser, pluggar, jag pluggar, jag pluggar. Nu råkar det vara så här, att jag älskare. Det ger mig en kick och jag känner mig duktig som fan. I sjuan började jag i en matte/no klass och jag avskydde varje sekund av det, förmodligen för att jag var motsatsen till allt jag är nu. Men nu sitter jag här tre år senare och börjar tro att jag skulle passa rätt bra... Hur som helst, det blir vad man gör det till. Och jag gör det till recultat och resultaten äääälskar jag. Mål och krav, det finns inget bättre när jag når dem. I feel like Im on top of the world.

JAG PROMENERAR VIDARE

Om det är meningen att spela med regler, tänker jag inte spela mer. Om jag tvingas följa någons spår, tänker jag göra mina egna. Om någon säger åt mig att bromsa ner, ska jag springa före. Om någon ber mig sluta, tänker jag göra mer. 

Jag har inte hela mitt liv planerat, för i det ser jag ingen mening. Men jag har drömmar och de har jag planerat att följa. Så finns de folk som åt mig suckar och jag ser ingen vits med det. Låt mig leva precis som jag vill och hur jag vill, så länge jag inte fäller krogben på er. Jag vill ingen något ont, jag vill bara gå min väg. Ibland verkar det kanske som den är spikrak, i så fall är jag bra på att luras. Men jag vill bestiga min kullar och rulla ner i mina gropar precis så som jag vill. Kanske är det ett misstag i någon annans ögon, men ibland är kommentarer inte ens för att de vill mitt bästa och då tycker jag man lika gärna kan låta bli. Så låt mig drömma och låt mig göra det svårt för mig. Det är så jag är och det är därför jag föddes. Med en uppgift att uppfylla, att vara jag. Och därmed ingår alla mina brister, misstag, snesteg, misslyckanden, sorger, drömmar, glädje, hopp, förtvivlan, lycka och allt annat som kommer i min väg. Låt mig bara gå den. Det är exakt vem jag är och det är exakt varför jag började skriva på den här bloggen. Jag promenerar vidare... xoxo

BANANAS KIND OF WAY

God morgon! Lördag en aning ont i huvudet från klant incidenten igår och en förbannad liggvärk. Undra om jag drömde att jag var prinsessan på ärten, fast istället för madrasser verkar jag legat på ett berg av sjuhundra kuddar. Aj. Är på frukost delen två denna morgon, jo det blir så för man kan fasiken inte blanda smoothie och kaffe på samma gång i truten. Lyssnar på någon blandning av smörmusik och dunkadunka från renoveringen. PS. inget rinnande vatten i köket förrän på torsdag. KILL ME SLOOOOWLY.

Nu ska jag träna och få ut någon slags rastlöshet och aggression jag haft under hela veckan. Så sugen på att göra någonting hel vrickat, totaly besides my vardag och flippa ut på nå helt banans kind of way. Men utan att skada mig själv eller någon annan så klart. Jag har klurat och jag ska klura vidare. Eller hitta något nytt mål som jag ska göra allt i min makt för att öppnå. Det är min passion och det jag lever för. Hörs! xoxo

IKVÄLL VILL JAG TRO

Jag vill tro att alla misslyckanden, alla ovänner, alla snesteg, all ångest, allt dåligt samevete, all olycka gör oss till vem vi blir. Att vi under den resan blir motsatsen till allt vi var innan och under tiden vi gjorde alla misstag. Därför är jag någon annan och kanske därför känner du inte igen mig. Jag tror att jag vart ombord på ett tåg eller möjligtvis två innan jag klev av just här. Jag tror också att jag kommer kliva ombord på andra tåg och jag tror inte heller på att jag någonsin kommer hämna i där. Det finns nog inget slut, bara längre och kortare resor som avslutas och bli nya. Mellan avgång och påstigning måste man acceptera det som vart och ta det med en nypa salt, att ångra blir sällan någon känsla av varmt. Därför är jag inte lika ledsen som många verkar tycka att jag borde. Jag har gått av det där tåget för en tid sedan. xoxo

I ETT MEDELLÄGE

Jag har aldrig vart troende och trott på något speciellt, men jag vet vad jag inte tror på. Jag tror inte på halvdant och nästan, iaf inte om jag tvingas välja. Jag är glad att jag kan vara idiotisk och ta ur usla beslut, om jag gör någonting annat skit bra. Jag tycker inte om att vara halvdan på något, då tröttnar jag, så har jag alltid vart. Jag har en förmåga, som kan diskuteras och utvärderas om det är någonting att sukta efter eller inte, men den förmågan har tagit mig framåt, åt olika håll. Bestämmer jag mig för något kan jag ta det långt, oändligt långt, men ibland händer det att jag tar det till botten. Det händer några ögonblick in i en känsla eller situation. Jag tar ett beslut mitt i den där känslan och bestämmer mig vart jag ska ta den. Jag tar inte alltid rätt beslut och jag önskar att min magkänsla var bättre. Men jag tror inte på att stanna kvar i det där ögonblicket i något slags medelläge och nöja sig, då tar jag det hellre till botten och hittar någonting annat. xoxo

VERKLIGHETEN ÄR BÄTTRE ÄN JAG IBLAND TROR

Ibland kan jag förundras över hur nära någonting kan vara, någonting man kan sakna så innerligt. Som om det man letar efter är framför fötterna och att man glömt att stanna upp och titta ner. Jag är glad att jag lyckas stannat upp lite och insett att verkligheten är bättre än vad jag ibland tänker att den är. Att verkligheten ibland påminner mycket om det jag saknar och drömmer om. Blev påmind om det ikväll och det är jag tacksam för.

Nu grey's, mänskligt medlidande, snygga läkare och tragiska offer. Kryddar med ett stort rött. xoxo

PLUGGÅNGEST

Könssjukdomar, preventivmedel, Usama Bin Ladin, Saddam Hussein, George Bush, kärnvapen, konflikter, terrorattacker, fosterutveckling, abort och graviditet är vad som rullar i mitt huvud i kväll, så himla mysigt! Har som jag nämnde ett biologiprov imorrn och en muntlig redovisning om terrorattackerna mot USA 11/9 2001. Därför har jag inte mycket till annat liv att dela med mig utav. Kan försöka dra ihop nått...

Nej jag kom inte på mycket, ser ifram emot att få allting gjort imorrn och ta helg och se till att verkligen göra allting annat än plugga. Förstår att många inte förstår men jag har fått pluggångest, fast tvärtom. Jag kan inte sluta när jag väl börjat och faktiskt egentligen kanske inte behöver det. Kommit på att jag måste lugna ner mig för annars kommer det här bli till motsatsen av fina betyg. Jag kommer inte orka i den här takten hur länge som helst. Dumt att lägga energi på fel saker! Tagit ett break nu med kaffe och ska antingen ge mig ut på en promenad (mobil och civilisationsfri) eller ett styrkepass. För att sedan bege mig till böckerna igen, med en lite mer avkopplad skalle. Hörs till helgen! xoxo

FRÅGA

ska du flytta till USA eller bara vara där ett tag? hur länge? åker du ensam? vilken skolan ska du börja på?


Jag ska inte flytta till USA, även om jag var inne på det ett tag. Jag tvivlar inte på att jag personligen skulle vara mentalt stark och mogen för att flytta i väg, men jag skulle aldrig kunna lämna mamma. Så planerna om att ansöka som utbyttes student ändrades om till en språkresa i stället. Jag åker i början av juli, helt ensam och är bort i drygt tre veckor. Jag har valt att inte bo hos värdfamilj och istället ska jag bo på hotell tillsammans med andra som reser med samma företag. Jag kommer plugga engelska på förmiddagarna på ett Collage i närheten och på efter middagarna har man kombinerade aktiviteter och egen tid. Men jag drömmer fortfarande om att flytta till USA och har starka planer att bosätta mig där efter studenten som barnflicka under en tid eller studera, eller varför inte båda?


Jag har inte alla mina val klara. Ett val är ett affärsgymnasium som finns i Sthlm. Jag kommer i så fall läsa samhälls-programet. Ett annat val är Jensen, samhäll/journalistik (också det i sthlm).Under våren hoppas jag också på att besöka en skola där man läser ämnen på engelska, men som alltså ligger här i Sverige, Sthlm. Många undrar om det där med sthlm "Hur orkar du?". Jag tänker inte låtsas om att det kommer bli skönt att gå upp skit tidigt och komma hem sent, släpa väskor på tåget, förseningar osv. Men jag har bestämt mig för att inte låta obekvämligheter sätta stopp för mina drömmar. xoxo

OPERATION EXTRAJOBB

Tjenixen. Vaknade med tuppen av ett sms från min rektor. Jag har här med blivit utsedd tillsammans med en annan kille att fortsätta göra "uppdrag" för skolan. Först har vi igång ett föredrag som vi hållit vid ett ett tillfälle som under våren ska bli flera. Vi blev intervjuade i en tidning som ska gå ut till minst alla IT driva skolor i landet och nu ska vi få medverka i en film. Det var alltså filmen sms handlade om, jag hakade alltså på den idén!

Mamma och Håkan åkte iväg och skrev på kontrakt för nya lägenhet som vi nu alltså äger. Jag har vart där under dagen och lastat kartonger samt ett fler tal vändor till återbruket. Mitt nya rum är just nu under tapetsering och mamma berättade nyss att det blir klart redan i kväll. Plastbrorsan är fan inte dum alltså! Jag har under eftermiddagen sparyat om en gammal stol, återkommer om slutresultat... Och har precis avklarat skrivit klart ett personligt brev! Jo ni tänkte rätt, har tänkt köra operation extrajobb! USA är redan bokat nu gäller bara att jobba på fick kassan och tro mig, jag ska jobba och hårt ska det va! Vem fan har tid att vara lat. Puss på er fina ni!