FUCK FACKEN

De finns överallt, dagis, skolor, arbetsplatser, mataffärer, sportklubbar, butiker, tv kanaler, känslor, färger, åsikter... Man kan fortsätta i oändlighet och så kommer även detta, facken. Jag anser att vi lever i värld som är så fruktansvärt baserad i fack, vissa större och mer betydelsefulla än andra.

I skolan har vi ”IG barnet”, ”MVG barnet”, ”Miss populär” ”Playern” ”hashpundaren” ”sportfånen” ”mobbaren” ”tönten”. I mataffären har vi ekologiskt, vegetariskt, laktosfritt, spannmål, flingor, bröd, städ och tvätt, godis och snacks och nu i moderna tider apoteket, medicin. På tv har vi natur, sport, inrikes, utrikes, underhållning, fakta, musik, hem och hus och nu förtiden kan man även shoppa direkt från soffan med en personlig guide från tvshop eller varför inte lyssna på radion i tv? 

Det är så det börjar facken är ännu bara olika kategorier innan vi lägger betydelse i dessa. Euroshoppers glassbox blir ICAs ”rea hörna” och de som köper strumpor på Maxi blir över arbetande narkomaner som inte har tid att gå på stan. Det som plockar ner Musli i varokorgen har utan tvekan en hälsosam livsstil med hon som plockar ner en förpackning kalaspuffar har ett matmissbruk och sockerberonde. Hon som kallar ”popis” är självklarligen jätte lycklig, säkert stenrik, har världens bästa självförtroende och självkänsla, får vilken pojke hon vill och hon har säkert redan haft sex typ när hon var åtta?  han som håller på hammarby är huligan och har minst ett tiotal knarklangare på mobilen han har också bara Ig i skolan. Men dessa så kallade slutsatser och betydelseanmärkningar är bara aspirationer till samhällets kategorier. 

Tänk om person i fråga enbart tycker om Euroshopper? Eller att han som köpte musli aldrig har ägt ett par joggingskor? Att fröken fräken med kalaspuffarna råkar ha en treårig son? Den fantastiskt snygga bruden populär kanske är rent ut sagt är deprimerad, hatar hennes liv och har knappt råd med nudlar till middag och sover därför gärna över hos pojkar vars mammor gör annat än surplar vodka?

Sen har vi även i detta ämne ”klassikarna” som bra och dåligt. Dessa så kallade ”klassikerna” är oftast enbart aspirationer av oss själva. Kanske att en doktor lärt oss att fem% mindre socker är bättre än något annat, men doktorn har säkert inte lärt oss någonting om person som köper något annat än fem% mindre sockers hälsa, hänger ni med?

Jag vill mest anknyta till associationerna vi kör till dessa kategorier helt utan någon egentligen fakta. Vi gör dem hela tiden och vi delar dagligen in oss i fler och fler fack. För varje dag som går utökas dessa fack och blir till något mer. AAAAh jag blir galen, fan jag får spel! Vill tillägga. Jag är ingen ängel så inte ens i närheten. Jag lever också i fack, jag tycker också saker om andra fack, jag har säkert någon gång skapat fack? Slutligen vem fasiken bestämmer och stämplar vad som är bra och dåligt?

-FUCK FACKEN!

LEVER VI I GLASHUS ELLER KASTAR VI STEN?

Jag läser en bok om en flicka som bor i ett glashus. Hennes far är en arkitekt och gillar udda design och bara därför är framsidan av hennes hus gjord utav glas. Utifrån gatan kan man se in till köket, delar av vardagsrummet, dörren till hennes och hennes systers sovrum. Utifrån kan man se in, men kan man förstå vad som egentligen sker bakom en vägg av glas?

Idag har vi Facebook, Twitter och bloggar, webbsidor fulla med information om oss själva och andra. Men av att veta vad någon hade för klänning dagen innan, vilken musik hon lyssnar på, vad han eller hon heter i förnamn, vem hon dejtar eller vilket lag han håller på, vet vi egentligen någonting alls?

Jag menar...

En vän drog upp samtalsämnet om en annan tjej över en kopp kaffe en gång. Min vän, som råkar vara en liten skvallertös berättade om hur hon nästan var säker på att den här tjejen snart, mycket snart skulle dumpa hennes kille och min vän var nästan säker på killen i frågan hade vart otrogen. Hemskt sa jag och undrade nyfiket vad ifrån min vän hade fått den här informationen. Min vän berättade då om inlägget på Facebook, hål i er, för det gjorde jag när jag satt och väntade på att min vän skulle berätta något riktigt hett skvaller om någon annan, som kunde få mig att glömma bort alla problem jag själv hade, men till min besvikelse. Tjejen hade egentligen bara uppdaterat hennes status med: I love the way you lie och flickans pojkvän hade inom samma timme uppdaterat: Fitta också!!! Hänger ni med? I love the way you lie råkar vara en grym, ny, het låt från Rihanna som senast jag kolla ALLA lyssnar på och nu råkar hon vara den som skrev det. Och låt oss tänka, eller titta på de flesta killar vi har på Facebook en kväll det är fotboll på TV, FITTA!, YES! HATA MILAN! blablablabla, det kommer garanterat finnas där. Så kommer garanterat även vår värld att fortsätta antyda, skvallra och analysera. Det var precis vad jag gjorde, en liten analys. 

En liten slutsats. Vi kan inte från utsidan av ett glas hus eller bakom skärmen till Facebook ha en aning om vad som egentligen föregår, vi kan anta och plussa ihop ett med två men omöjligt förstå vad som i verkligheten pågår. Vi ska inte kasta sten i glashus och vi ska heller inte tro att vi ser igenom. 

ETT UFO VAR BESVIKEN

Hej! Söndag update: Idag har jag left som ett ufo och jag har levt skönt! osminkad, boll på uvve och kroppen insvept i nått varmt. vandrat på maxi, mio, ikea med mor och sis. Jobbigt med så lång tid kvar till flytten, spenderar varje timme åt att planera mitt rum men jag antar att just nu måste låta det bara få vara en dröm. Jag kan vara en av de största julfantasterna men nu kan jag inget hellre än drömma mig bort en vecka till Mallis eller nått... fan va gött! Pluggat matte och gör mig sakta med säkert redo för provet!

Börjat läst boken om Carrie Bradshaw's liv innan hon flyttade till New York och vi fått följa henne i Satc. det är svårt att inte blir irriterad på detaljer, dock brukar detta problem hända när film/serie görs till bok eller tvärtom. Är man ett satc fanatast som jag och sätt avsnitten flera gånger om, är det svårt att låssas om. I boken bor hon med sin pappa och syskon, när det enda jag kan tänka på är, Säsong 4, avsnittet då hon sätter sin fot på Vouge, där hon berättar att hennes pappa lämnade henne vid tidigt ålder och hon har heller aldrig haft syskon. Hela det avsnittet och några efter det, handlar om att Carries syn på killar kan ha något och göra med hennes pappa lämnade henne.. och så nu ska jag läsa en bok om en helt annat historia men om samma tjej, svårt. Får helt enkelt lägga mitt fokus på att detta kanske är en bra bok, även om den inte alls stämmer med satc. jag gör det, men jag gör det bittert /M

EFTER REGN KOMMER SOLSKEN

jag vill börja med att säga att jag inte är en ängel och gör långt ifrån allt rätt, men det får mig iaf att tänka till på vad som fel och vad som uppstår problem.

När man inte vet, eller inte vill vara den man är, ja då går mycket fel och det finns sina själ. När folk bestämmer sig för sådan som inte egentligen ger någon bra effekt. Bestämmer man sig för att börja träna för hälsans skull, ja då har det en god effekt och att man bestämde sig var bra. Att sluta röka, det är också en bestämmelse många vet är bra. Men att sätta upp konstiga och dumma mål, varför? jag kan inget vettigt komma på... som att bestämma sig för att börja "hänga" med ett speciellt gäng eller ny person, för att man av det ska få ut nånting i längden.. kan inte förklara mig helt korrekt men ska försöka.

Många, vissa, oftast tjejer försöker "snirkla" sig in hos andra tjejer eller hos killar, på ett sätt som inte är rätt. Det är inte för att tjejerna hon söker sig till är extra trevliga eller att hon vill med de studera. Hon söker sig inte till killen för hon uppfattar honom som någon som med henne egentligen vill va. det är inte för att med honom, tjejen mår extra eller speciellt bra, utan det är för att hon känner att hon någon slags status behöver ha, världen är detta bra? och tjejen jag tror innerst inne att du mår allt annat än bra.

Då blir det oftast så, jag vet för jag har själv på ett ungefär vart så. Inte just status effekten, men att jag sökte mig till andra för att jag trodde att jag skulle må bättre med de, än med alla andra. och sanningen är den, det blir aldrig så, det funkar inte och det kommer aldrig att gå. Man kan omöjligt vara lycklig med någon annan, om man inte är lycklig med sig själv. Men på något sätt har många missat denna poäng. Tro mig, jag var en sådan tjej.

tills jag en dag tillät mig till att må dåligt och piss, och allt var älckligt och livet luktade kiss. Så kände jag så ett bra tag och allt var jobbigt och svart, allt var detsamma dag ut tills det blev natt. Det var en hemsk period, men mycket gott kom även med det. Man måste se till problemen, öppna ögonen och annalysera sig själv, är man lycklig och är det så här man vill vara? när man gjort sitt val, det är inte förrän då man kan få sina svar. Där började jag att ändra mig, till att må bra över mig själv. jag tog tag i problemen, sökte hjälp där jag kunde få den.

Idag behöver jag inte ägna mig till sådant som jag trodde jag skulle må bättre av, för utav det fanns inget gott. Det var en period där jag mådde lika dåligt som innan, men att jag dessutom försökte lura mig till att jag var lycklig. det var det dummaste jag gjort. Så världen lyssna nu. Må som du gör och va den du är, för inget annat är äkta och är det inte äkta är det inte på riktigt, då är det fusk och fusk.. det är ursh! Fråga dig själv är det så du vill vara? Fejk och påhittat? Lura dig själv och alla andra? ha vänner som älskar dig för rollen du spelar och som du vet kommer sluta när du tagit av dig din mask? Va den du är och om du inte vet, leta reda på den men gör det på ett sätt som du hela tiden mår bra av. träffa inte människor som du egentligen inte ser något bra hos, känn efter i dig, känn efter hur det känns. Om du mår dåligt gör det ett tag, det är bra det är på sådant vis man kan få svar! Efter regn kommer solsken

MER ÄN BARA KLÄDER, MIGRÄN OCH KAFFE

det har blivit mycket om mig, mitt liv och livet ifrån min soffa. men nu ikväll ska jag skriva om annat än vad jag shoppat och när jag softat.

till oss tjejer. idag och ofta känner jag ilska hur tjejer alltid ska tissla och viska, hur mycket vi pratar utan att veta det minsta, men inte det sista, hur ofta vi låter massa skit påverka oss som vi sen ska diska. jag menar hur mycket ska vi stå ut med och när ska världen låta oss vara, vi tjejer är i fara. många har noll respekt för sig själva, det gör ont inom dem, men dem har bestämt sig för att inte gnälla. ibland är det bra att vara tuff och slåss och inte låta dem runt omkring tycka synd om oss, men nån gång måste vi börja bry oss.

vi måste ha självrespekt för oss själva, och tillåta oss att ibland gnälla. vi ska säga nej när vi vill och vi ska veta varför, om vad vi inte och om vad vi bryr oss om. det jag, du, hon bryr sig om, det ska spela roll. är det fotboll så ska andra som säger annat inte få spela roll, punkt slut ut och spela boll! Är du bög och någon kallar dig fjolltroll, vänd dig om och låt inte idiotiska människor få dig att ändra om, eller spela en falsk roll. börja inte dansa om du inte vill dansa en dans, bli inte den som på lektion bara ägnar sig åt trams, bråka inte och spela tuff mot dem du älskar när du bara vill vara sams. VAR DU ALLT ANNAT ÄR TRAMS OCH BÖR VARA PÅ DISTANS. ge dig, ditt liv och dina värderingar en chans. för du har bara en chans att leva rätt, hur du gör det, gör du enbart på dina sätt.

gör inte sånt som får dig att ligga sömnlös på natten, du ligger där och jamar som katten.. få inte ångest över sånt som inte måste ske, för det finns ingen bön att be, att få det ogjort det som nu skett. alla kan göra fel och gå snett. men det är sådant dumt och osunt som du fortsätter att göra om, det gör ont inom dig och du spelar en roll, för att du någon annan kanske nu dig kommer tycker om. om han älskar dig för din falska roll, bör man bara inte spela rätt och vända om?

hur länge ska man få plåga sig själv, för att passa in i någon jeffla bubbla, och med dåligheter börja fumla.. tjejer och kanske pojkar unga, sluta, för vi är fan inte dumma /M

ATT VÅGA VARA

dem flesta utav mina vänner på facebook studerar, antingen på högstadiet eller gymnasium. Dock överflödar status uppdateringar som: åååh hata skolan, jag suger i matte, jag borde plugga men jag orkar inte, jag ligger på bordet i skolan och sover, shit jag har prov imorrn har inte pluggat. Känner ni igen det? Det är så veckodagarnas facebook uppdateringar brukar se ut. Min fråga är, vart är allt prositift? Flera utav mina vänner har dö bra betyg och brukar ofta inte ha ett fel på prov, dem pluggar och dem är bra på det. Vart är statusar som: vad bra jag är som pluggat hela eftermiddagen! Shit provet kommer gå super bra! jag var trött imorse men jag fixade skoldagen iaf, jag har prov imorn och har pluggat hela veckan skönt att det är över! har städat mitt rum härligt!

När blev det häfftigt att vara slö, lat, misslyckad eller han/hon som skolkade? jag tänker själv, det är mer ofta att jag uppdaterar negativa saker, tråkiga saker, beskymmer och problem än när saker faktiskt vart riktigt bra. Jag har garanterat skrivit på facebook "blää orkar inte plugg" än "gud vad bra det känns efter timmars av plugg, provet kommer gå bra i övermorgon". Känner ni igen er? eller att man hellre uppdaterar om hur stökigt sitt rum är, än att nämna hur fint det blev och hur bra det kändes efter du städat det.

En sitvation, tänk dig in, känner du igen dig? Du har tven på och fastnar framför kvällsnyheterna. Det handlar om politikers åsikter om skolan och du inser hur viktigt det är och lägger ifrån dig kontrollen istället för att sappa vidare till Idol. Du dras in i samtalsämnet och tycker det är intressant det som sägs. Du får ett sms av en kille du har lite smått intresse för, det är inget speciellt mellan er, inget mer än några flörtiga sms ibland. Han frågar vad du gör och du svarar glatt: Tjenis! fastna framför nyhete.. du suddar ut det sista och skriver istället: Tjenis, Idol så klart dd:)?

känner du igen dig? frågan är bara varför. små vita lögner i alla ära, när det är nödvändigt. men i en sitvation som detta, varför? skäms man, undrar man hur mycket mindre han kommer tycka om mig nu, att bry sig om skolan, politiken omkring det, är det töntigt? är du rädd att han ska anse dig som tönt? tycker du själv att du är en tönt? vad hade du tänkt om det var han som kollat på nyheterna? hade du i huvudtaget brytt dig? om du gjort det, hade det vart negatift eller rent av sagt lite coolt att han gjort det? hade det inte dragit i dina mungipor av glädje när du insåg att han till och med hade åsikt om ämnet?

sen när blev det "oballt" att vara du, bry dig om saker du själv tycker ha värde, bli omtyckt för någon du inte äns är, lämna plugget åt ödet och ägna dig åt status uppdateringar som handlar om hur dåligt och tråkigt allt är och låssas om att du inte bryr dig. när blev det en trend?

Det sista, ett avslut i allt detta. efter du uppdaterat en status som: åå borde plugga till provet imorgon, men skit samma jag går och lägger mig! känns det bra inom dig då? jag undrar hur många utav hundra som verkligen kan sova ångersfritt den natten och känner sig stolta över prestationen i skolan dagen efter. värt att tänka på /m

JAG TÄNKER INTE VARA HON SOM SATT OCH VÄNTADE PÅ CHANSEN

varför ägna livet åt att hoppas och önska om man inte ens något försökt göra något själv, chanser är inget som kommer från ovan en kväll. Man kan påverka, leta och jaga, de gäller bara att våga!

Men ingen kan trolla, men försöka kan vi, så hon som tar chanser är den jag vill bli!

"Ett bandy proffs talar ut, med dåliga skridskor är vi inga dampfria människor". med det vill jag säga: att ibland går allt åt hällvette, men nästa dag, vecka eller match kan alltid bli bättre! /m

VARFÖR BLUNDAR MÄNNISKAN

vi vet, du, jag, han och hon. vi vet att man dör av rökning, att man måste gå i skolan, att dricka alkohol är bajs, att svära är fult, att man skall vara snäll, att vara dum är elakt, att folk svälter i Afrika, att mammor dör i bröstcancer, att tjejer plågas med självhat över sjuka normer, att folk hamnar i depression av mobbning och utfrysning, att folk törstar ihjäl, en, två,tre,fyra... var fjärde sekund svälter ett barn, det finns mer, jag skulle kunna skriva långa, långa brev.

Vi ser och vi hör, men ändå står folk och röker i hörn. Ändå dricker dem allra smartaste som politikerna som överallt nu finns och dricker och fester det gör även Sveriges snälla lilla prins. vi kör utan bälte ibland, och cyklar utan hjälm, fast vi kan ramla och dö, vi gömmer saker fast vi vet att det kommer upp i tö.

Jag är ingen att säga att jag lever så här eller kommer att göra, jag bara undrar: när kommer människan börja höra? /m

DO WE CARE?

bryr vi oss i huvudtaget? och bryr vi oss om rätt? om vi bryr oss, på vilket sätt? tänker du på dem fattig barnen, när du känner dig mätt? eller tänker du på hur tjock du är och vilken mat som inte innehåller fett? du röstade i idol och slösade pengar på de, men sen kom barnen och sålde majblommor, inte fan brydde du dig om de. vi handlar frukt efter smak och pris, inte tänker vi på vilka som dag efter dag i värmen, kämpat för att plocka apelsiner, världen lider.

miljön och männen i krig, barnen i Afrika och dem som adopteras bort i kina, dem som försöker fly men dör på vägen, är dem nån som undrar vart dem tog vägen? folket som dör i cancer, så går vi och solar endå? någon väntar på nya lungor för att klara sig, utanför sjukhuset står nån och röker och sakta men medvetet dödar sig själv.

grannen Gunnar och hans fru ska bygga nytt, en veranda i trä. handlar dem med ögat och efter pris, eller tänker dem faktiskt efter och undrar vad som är bäst för landets skog. nån annan slänger sånt som är gammalt men sorterar fel, bryr dem sig om återvinning och det goda med de? eller var dem för lata att bära kassarna lite längre och till den kontainern som var rätt? vi alla bryr oss så lite på olika sätt.

jag är inte bättre alls, önskar att jag kunde sagt nått annorlunda, men jag tänker inte längre blunda. jag tänker på det här för mina lärare bad mig om de, och tacksam är jag för de. man måste väckas ur sin lilla bubbla och hacka hål på den. och börja bry sig om sånt som vi kan och borde. vissa kanske tycker att man ska offra allt an har och volentera i ett land där man behövs, men vi kan inte våra egna liv bara strunt i och ge bort..

jag tror vi måste börja med oss själva, vad vi kan göra bättre och göra om och att man faktiskt är god fast man mycket om sig själv tycker om. det är inte fel att sätta sig i första hand, för vi måste vara väl med vår skäl för att någon annan kunna hjälpa. vi måste alltid på vilken resa vi än gör, alltid packa kärleken och skyldigheten till oss, innan vi ut i världen åker för att bota nått. det lilla som att i skolan lyssna och på elevråd inte vara tysta. vi kan påverka sånt som ligger oss nära, utan att någon besvära. om några år är någon ny på skolan din och då har du kanske ändrat färgen i korridoren och nån dag kommer någon tacka dig för de!

så om vi är goda med oss själva och kanske köper krav märkta varor ibland och kanske cyklar lite mer när det är varmt, så har vi en början. nu gör vi världen till ett bättre ställe, med att fokuserar i skolan och fylla information i vår skalle! så blir vi fantastiska politiker och poliser och sånna som skriver. vi är framtidens generation så låt oss göra framtiden bättre med att bara vara god! /m

TVÅ LIKADANA TULPANER ÄR INTE SAMMA BLOMMA

dem kan se exakt lika dana ut, lika långa, blodröda eller rosa, lika många blad, ståendes i samma fönster. solen värmer dem exakt lika många minuter varje eftermiddag och dem får lika mängd vatten. dom kommer från samma jord och buske, men dem är inte samma blomma för de...

mitt dåliga val kan vara någon annans smartaste. mina snesteg kan vara någon annans väg till lycka och framgång. mina svagheter kan vara hennes styrka och hennes undantag kan vara min vardag. någons drömmar kan vara livet jag lever i och hans mardröm kan vara min bild på perfektion. min skam kan vara hennes största stolthet.

det är inte valen och livet vi lever som bestämmer vilka vi är, det är sättet vi känner inför det vi gör som speglar vilka vi är.

"DET BLIR VAD MAN GÖR DET TILL" /m