som i reklamen när en smörig röst säger: lipton thé, becuse thé can do that...
enligt mig kan te göra precis de, som jag inte kan sätta fingret på, men för några minuter sedan kände jag precis så. jag gled ner i ett hörn av kuddar och slog händerna om min varma kopp, mitt fokus var på att känna hopp. jag såg ut över det som jag kunde vila ögonen på. Jag såg vattentornets topp mot skyn, trädkronor som nu var gula, fåglar som flög i väg och jag hörde ljudet av bilar ifrån en stor väg.
Det är måndag och det har det vart hela dan, jag har skrattat så jag nästan gråtigt och flummat mig igenom dagen. Bara för att idag har vart en sådan dag när man måste skratta för man har ingen kraft till att ta några nyttig tag. Min måndag har vart en sån dag. Mitt huvud skriker av trötthet, men inte utav den som gör att jag kan sova, konstig känsla, jag vill skratta, sedan helt plötsligt vill jag gråta, känner mig rastlös och vill iväg åka, varför känner jag så här? det är en gåta.
jag söker efter något, det är oftast inge vidare bra. Det är bättre att försöka fokuserar på allt det man redan har. Jag är smart och har svar på hur man oftast ska göra, men jag har svårt att mina egna råd följa, men jag är öppen om det och tänker ingenting dölja. Jag vill känna mig upptagen, det är känslan jag vill åt. Ha mycket att göra så tiden kan få gå åt. Jag vill nästan kunna få stressa för att mig själv lite få pressa.
Jag måste hitta någonting, igen. Som kan få mig att känna något annat, nu är allt så vanligt att jag är fast i något farligt. Jag måste få utvecklas och prövas på, för att svar på frågor och begär kunna få. Idag vet jag inte hur, men nån dag kommer jag veta hur jag ska gå /m
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar